Det är en utdragen vecka 15 som nu kulminerar i påskfirande. En kombination av mycket att hinna med på jobbet då en veckodag föll bort, en typisk men ändå något otippad takatalvi, men framförallt en nära anhörigs sista färd till kapellet gjorde denhär veckan extra lång. Inte bara en dag jag hoppade över träning och andra måsten för att gå direkt i säng efter jobbet. Men så går det, varje dag är inte lättsam och fylld med solsken. Varje dag är heller inte följsam eller ens ok, det kommer dedär tunga dagarna då det helt ok att dra täcket över huvudet.
När vi nu möter påsken, inledningsvis med långfredag, tänker jag alltid tillbaka på hur långfredagen var när jag var mycket yngre. Då var det minsann långfredag in i det sista som jag minns det. Det var årets tråkigaste dag, då man faktist inte skulle ha nåt kul alls. Igen, detta är som jag minns det, inget ont till mina föräldrar. :) Egentligen tycker jag att det är en bra inställning att föda hos små barn, hur långfredagen kan se ut i vår tid. Detta är förstås upp till var och en, men jag skulle inte binda upp det till om man är kristen, religiös, troende eller inte. Det är en sån konkret högtid, och en dag som fortfarande respekteras i den materiella värld vi lever i. Är man nu så hårt på att få med påskägg, kaniner, kycklingar och färggranna fjädrar, varför inte ta med ursprunget också? Varför inte ta det lugnt på fredag och fira sedan?
Hos oss blir det åtminstone en rätt lugn dag. Tänkte ändå själv palla iväg till gymet för ett benpass. Efter det lär det åtminstone gå lugnt till, troligen resten av ledigheten. Hehe.
Önskar ingen trevlig påsk ännu idag, inte heller korrekt att önska trevlig långfredag... Men vågar mig kanske på att önska en fridfull långfredag..? Ta vara på lugnet, finn lite frid inom dig om. Stanna upp och reflektera. Var glad över att du är här, samtidigt som man får minnas de som inte är det. Önskar er extra kärlek och styrka för de som behöver det, Frid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar