Plats: Prismas mjölkdisk, halvtimme efter avslutad arbetsdag, sista överloppsenergin försvann i den stunden då en okänd skitunge sprang med sin pyttekärra in i ditt baklår. En stund senare hör du någon snett bakom dig:
-"Jamen heeeej jag tyckte ju det var du! Oj vet du vad vi var nöjda efter att du varit där! Och vi har funderat på detdär vi talade om, och vi tror nog vi ska slå till! Vad var det nu du sa att man ska kolla innan man beställer?"
En gubbe på 50+ tittar febrilt på mig och förväntar nog ett lika snabbt och hurtigt svar tillbaka. Om jag bara kunde komma på vem fasingen personen framför mig är... paniken slår till, känner hur ett ful-fånigt snett leende sprider sig över mitt ansikte... köpkorgen i min högra hand kommer snart att glida ur greppet till följd av en flod av handsvett. Men guuuuud... tänk nu Emmi..... Jag har ju uppenbarligen varit hem till personen, men varför minns jag honom inte!!?!?!
Då kommer Räddningen. Hans Fru. Som ursäktar att hennes man kom fram "sådär bara" på "civiltid". Hon gav mig några extra sekunder att tänka, och att minnas, vad det hela handlade om. Nu minns jag allting.
Denna historia är inte pinfärsk, men helt och hållet sann. Frånsett att den lilla skitungen i början egentligen inte sprang, och det var egentligen en fullvuxen man. Och det var samma man som 10 minuter senare kom fram och störde mig i mitt val av mjölk, under civiltid. Skämt åsido, dethär paret var riktigt härliga kunder, som rätt så många kunder är.
Men detta händer dock, hela tiden. Senast idag gick jag förbi två herremän som diskuterade men en av våra anställda, de såg mig och en av dem utbrast mitt i en mening, på finska;
-"...ja det var ju int så länge sedan du var där, nu får du komma igen!"
Detdär sneda leendet påklistrat i mitt ansikte igen. Snälla hjälp mig någon. Det hela utreddes dock rätt snabbt, efter ett skevt 'niinpä...' fick jag lite fler ledtrådar som gav mig svar.
Men hur klarar man sig ur dessa situationer snyggt? Ingen vill väl få det serverat att man är 'bortglömd', liksom. Och man själv vill ju inte loose face heller, oh no... Så här har ni receptet;
-öva på ett snyggt och trovärdigt leende under press
-memorera så många, utdragna och neutrala utfyllnadsord som möjligt
-i värsta fall, vinn några extra sekunder med en motfråga: "Nämen hej där och gott nytt år! Nå, hade ni en trevlig jul?/Hade ni ett fint nyår?/Jasså ni är ute och shoppar grönsaker"
Och kom ihåg, du håller nog inte på bli dement, det överdrivna chokladintaget till trots. Du är nog bara minst lika yr i skallen som alla andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar